Sverige bör ansöka om rösträtt i USA:s mellanårsval – det är ändå där vårt engagemang bor

Låt mig opponera mig.

Inte mot Demokraterna, inte mot Republikanerna och inte mot börsen, som enligt flera bedömare skulle må utmärkt av en vingklippt president. Jag opponerar mig mot att vi i Sverige fortfarande låtsas att vårt politiska engagemang är svenskt. Det är det inte. Det har emigrerat, och det har inte ens skickat ett vykort.

Under helgen läste jag flera guider om vad mellanårsvalet handlar om, varav några var identiska ord för ord, vilket jag tolkar som att efterfrågan har gått om skrivkapaciteten. Under samma period publicerades, enligt en uppskattning jag gjorde i morse, noll guider om vad kommunfullmäktige handlar om. Min granne kan utförligt förklara varför Kansas inte längre är en självklar republikansk bastion. Han vet inte vem som leder byggnadsnämnden i hans egen kommun. Jag frågade. Han trodde att det var en app.

Det är bara några veckor sedan vi själva gick till val. Samtalen i fikarummet har sedan dess kretsat kring mätningar i Iowa, valkretsgränser i delstater ingen av oss har besökt och huruvida senaten kan tippa över, ett uttryck vi annars bara använder om kanoter. Vi har, kort sagt, gjort det amerikanska valet till vårt. Det enda som saknas är formaliteterna.

Jag föreslår därför att Sverige ansöker om rösträtt i det amerikanska mellanårsvalet. Inte för att det vore rättvist, utan för att det vore ärligt. Jag har redan tagit fram ett utkast till ansökningsblankett, preliminärt kallad Bilaga U. Fält 4 frågar vilken amerikansk delstat man har starkast åsikter om. Fält 5 frågar vilken svensk kommun man bor i och får lämnas tomt.

Man kan invända att Kanada har större anspråk. Många kanadensare följer valet noga, somliga varje kväll, och landet har onekligen fått både tullar och obeställda erbjudanden om delstatsstatus. Men det är just min poäng. Kanada följer valet för att det påverkar dem. Vi följer det trots att det huvudsakligen påverkar vår förmåga att föra samtal på middagar. Det är ett renare, mer osjälviskt engagemang, och det förtjänar representation.

Praktiskt skulle Sverige kunna utgöra en egen valkrets, ungefär lika folkrik som North Carolina men med avsevärt fler poddar om amerikansk politik per invånare. Vi skulle rösta med samma noggrannhet som vi i dag ägnar åt Iowa, och vi skulle sannolikt hinna bilda oss en uppfattning fortare än vi brukar hinna bilda regering.

I gengäld erbjuder jag att Sverige överlåter sina egna kommunval till amerikanerna. De verkar ändå ha ett gott öga för lokala detaljer, och ingen här hemma skulle märka någon skillnad förrän den dag någon försökte söka bygglov för en altan.