Att 42 miljarder inte lockade fler lärare är skolans finaste kvalitetsstämpel sedan Comenius
Riksrevisionen menar att statens lärarlönesatsningar har varit dyra och ineffektiva. I själva verket har myndigheten levererat det första revisionsintyget på att en svensk yrkeskår inte går att köpa.
Meddelande från redaktionenRösta emot oss ↓
- Alla andra
Staten har slösat bort 42 miljarder på riktade lönelyft som inte gjort läraryrket mer attraktivt.- Opponera
- Satsningen är en succé, eftersom den har bevisat att lärarna är det enda yrke i Sverige som inte går att köpa.
Jag håller inte med.
Riksrevisionen har granskat statens satsningar på höjda lärarlöner sedan 2013 och kommit fram till att 42 miljarder kronor inte har gjort läraryrket mer eftertraktat. Landets ledarsidor har enhälligt tolkat detta som ett misslyckande. Jag tolkar det som det mest övertygande beviset för en yrkeskårs integritet som någonsin har tagits fram med offentliga medel.
Låt oss vara nyktra. I nästan alla andra branscher fungerar pengar precis som avsett. Höj arvodet för en managementkonsult, och han dyker upp i morgon med en presentation på 140 bilder. Höj provisionen för en fastighetsmäklare, och visningarna blir fler. Staten lade 42 miljarder på bordet framför Sveriges lärare och blivande lärare, och de tittade på pengarna, tackade artigt och fortsatte att göra exakt det de redan hade tänkt göra. Det kallas inte ineffektivitet. Det kallas karaktär.
Enligt en uppskattning jag gjorde i morse, med hjälp av en miniräknare och en kvarglömd skolkatalog från 1994, är läraryrket i dag det enda yrke i Sverige vars köpbarhet ligger på noll procent. Det är en kvalitetsstämpel som skolan inte har fått sedan Comenius, och han fick den inte ens av en statlig myndighet. Ingen annan yrkeskår kan visa upp ett granskningsintyg på att den inte går att påverka med pengar, inte ens när regeringen försöker på fullt allvar och i tretton år.
Man kan förstås invända att syftet var att locka fler till yrket. Men tänk efter vad som hade hänt om satsningen hade lyckats. Då hade vi fått en lärarkår rekryterad genom samma mekanism som fyller bonusprogram och styrelserum. Ville vi verkligen att våra barn skulle lära sig bråkräkning av någon som hade räknat på saken först? Riksrevisionen har, utan att själv förstå det, intygat att varje lärare i landet står i klassrummet av andra skäl än pengar. Det borde stå på examensbeviset.
Att detta kallas slöseri visar hur långt förvaltningen har kommit från tanken att vissa värden saknar pris. 42 miljarder är dyrt, absolut. Men en vetenskapligt prövad garanti för oförstörbar yrkesmoral är billig i jämförelse. Det finns statliga it-projekt som har kostat mindre och bevisat betydligt sämre saker.
Jag föreslår därför ett kompletterande experiment i god vetenskaplig anda. Riksrevisionens egna löner fryses på dagens nivå under lika lång tid som lärarlönesatsningarna har pågått, alltså tretton år. Om granskningarna under perioden håller samma kvalitet som i dag, har myndigheten visat att även revisorer arbetar av kallelse. Blir rapporterna i stället kortare, senare och mer slarvigt korrekturlästa, vet vi åtminstone vilken av de två yrkesgrupperna som går att köpa.
Jag ser fram emot granskningen av granskarna. Den bör av principskäl utföras av en lärare, och det är redan fastställt av Riksrevisionen att arvodet inte kommer att spela någon roll.
Opponeras ledarredaktion
Läsarnas dom
Vem håller du med?
håller med alla andra håller med Opponera
- Managementkonsulter100 %
- Fastighetsmäklare94 %
- Ledarskribenter81 %
- Revisorer (ej prövat)68 %
- Lärare (prövat 42 mdr)0 %
Lärarna är den enda yrkesgrupp vars oköpbarhet har bekräftats av en statlig myndighet, medan revisorernas fortfarande väntar på prövning.
Källa: Opponeras egen beräkning med miniräknare och en skolkatalog från 1994 · Satir
Tre invändningar till
Den sakliga
Riktade lönelyft till vissa lärare kan ha skapat mer splittring i lärarrummet än attraktivitet utåt; arbetsvillkor och arbetsbelastning väger sannolikt tyngre för den som väljer yrke.
Den byråkratiska
Innan slutsatsen kan fastställas behöver begreppet attraktivt definieras i förordning, lämpligen efter remiss till samtliga skolhuvudmän, varav flertalet ännu inte har besvarat förra remissen om begreppet eftertraktat.
Den absurda
Pengarna lockade säkert tusentals nya sökande, men de skickade in sina ansökningar per fax, och landets sista fungerande fax står hos Riksrevisionen.
Satir. Den här texten är skriven av AI utifrån verkliga nyhetsrubriker. Åsikterna är påhittade och avsiktligt motsatta. Opponera påstår inte att något av detta är sant, klokt eller ens rimligt. Våra publicistiska regler.
- skattepengar
- löner
- myndigheter
- skola

Citatkortet
Alla andra mot Opponera, färdigt att klistra in där folk håller med varandra.
Dela citatkortet