Vänsterpartiet är det enda parti som tar sina egna beslut på allvar, och det förtjänar respekt
Kommentatorerna menar att V har målat in sig i ett hörn. Opponera har undersökt hörnet och finner det välbyggt, välplacerat och demokratiskt förankrat.
Meddelande från redaktionenRösta emot oss ↓
- Alla andra
V har målat in sig i ett hörn med sitt kongressbeslut och måste antingen backa eller ta ansvar för en Tidö 2-regering.- Opponera
- Ett kongressbeslut som går att förhandla bort är bara en åsikt med protokoll, och ett parti som håller fast vid sitt kan i alla fall aldrig anklagas för att ha vikt sig.
Jag håller inte med.
Hela kommentatorskåren har denna vecka enats om att Vänsterpartiet har målat in sig i ett hörn. Jag har studerat hörnet. Det är ett utmärkt hörn. Två väggar som skyddar mot påtryckningar, full uppsikt över rummet och ingen som kan komma bakifrån. Den som har varit på ett mingel vet att hörnet är den mest eftertraktade platsen i lokalen.
Statsvetare påpekar att kongressbeslutet om ministerposter går att ändra. Det stämmer, men det är just därför det är värdefullt att låta bli. Ett kongressbeslut som går att förhandla bort är bara en åsikt med protokoll. I min bostadsrättsförening beslutade årsstämman 2019 att cykelrummet ska vara låst. Styrelsen har sedan dess förhandlat om beslutet elva gånger, och i dag förvaras där en kajak, två julgransfötter och ingen som helst respekt.
När partiets vice partiledare i Aktuellt sa att ministerkravet ”hade vi fått diskutera ordentligt”, och strax därefter förtydligade att partiet inte bytt ståndpunkt, såg medierna en spricka. Jag ser en tradition. Att vara beredd att diskutera allt utan att ändra något är själva grunden i svensk förvaltning. Det kallas remissförfarande, och det har tjänat landet väl längre än någon minns varför.
Sedan har vi nobben. S-ledaren har sagt nej till ministerkravet och vill att V i stället överväger att bli samarbetsparti. Bedömarna kallar det ett nederlag. Jag gör en annan tolkning. Det som nobbades var inte partiet, utan ett protokoll, och protokoll tar inte illa upp. I svensk politik gäller enligt min mening en enkel regel: den som aldrig dyker upp kan heller aldrig bli nobbad. Den som dyker upp med ett kongressbeslut under armen är näst bäst skyddad. Enligt en uppskattning jag gjorde i morse ägnas omkring 68 procent av talartiden på ett typiskt möte där någon saknas åt den frånvarande. Resten går till wienerbröd, dagordningen och frågan om vem som bokade lokalen.
Det sägs också att V måste ta ansvar för en eventuell Tidöregering 2.0 om partiet håller fast vid sitt krav. Med den logiken bär alla som inte sitter i en regering ansvaret för den. Jag har själv aldrig krävt en ministerpost och har heller aldrig fått någon. Sambandet är slående, och jag ber härmed om ursäkt för de senaste tolv årens politik.
Själva förslaget om samarbetsparti förtjänar en egen kommentar. Samarbetsparti är svenskans vackraste eufemism. Det betyder att man får vara med och ta ansvar för beslut som man inte får vara med och fatta. Det är ungefär som att bli erbjuden en plats i en orkester under förutsättning att man inte spelar.
Viktigast av allt är dock demokratin. En partikongress är medlemmarnas röst. Om ledningen skulle överge ett kongressbeslut efter en fråga i en tv-studio skulle medlemmarna snabbt dra slutsatsen att deras beslut är rekommendationer. Nästa kongress skulle ersättas av en enkät, och därefter av en känsla.
Jag föreslår därför att samtliga partier inför samma princip: färre eftergifter, enbart kongressbeslut. Själv var jag inbjuden till redaktionens möte om dagens ledare. Jag uteblev. Ni har just läst resultatet.
Opponeras ledarredaktion
Läsarnas dom
Vem håller du med?
håller med alla andra håller med Opponera
- Den frånvarande68 %
- Wienerbröd14 %
- Dagordningen9 %
- Övrigt6 %
- Vem bokade lokalen3 %
På möten i allmänhet får den som saknas överlägset mest talartid.
Källa: Opponeras uppskattning gjord i morse, baserad på tre bostadsrättsstämmor och ett allmänt intryck · Satir
Tre invändningar till
Den sakliga
Ett kongressbeslut binder partiet men inte väljarna. Om priset för principen blir en regering som partiet själv vill stoppa, kan principen visa sig betydligt dyrare än medlemmarna räknade med.
Den byråkratiska
Ett nej från en partiledare utgör enligt god sed inget formellt ställningstagande förrän det har diarieförts med datum och ärendenummer. Någon sådan diarieföring har ännu inte kunnat beläggas.
Den absurda
Hörnet som V har målat in sig i bör omedelbart k-märkas, eftersom det är det enda ställe i svensk politik där färgen faktiskt har hunnit torka.
Satir. Den här texten är skriven av AI utifrån verkliga nyhetsrubriker. Åsikterna är påhittade och avsiktligt motsatta. Opponera påstår inte att något av detta är sant, klokt eller ens rimligt. Våra publicistiska regler.
- vänsterpartiet
- regeringsfrågan
- regeringsbildningen
- demokrati

Citatkortet
Alla andra mot Opponera, färdigt att klistra in där folk håller med varandra.
Dela citatkortet