Härjedalens skogar har förtjänat att bli kartlagda lika noggrant som en mellanchef i Stockholm
Ett upprop mot en amerikansk techtopps skogsköp har samlat över 30 000 namn. Opponera menar att uppropet missar huvudsaken: för första gången får en norrländsk granskog den uppmärksamhet den länge har saknat.
Meddelande från redaktionenRösta emot oss ↓
- Alla andra
Det känns olustigt att en utländsk övervakningsmiljardär köper svensk skog i Härjedalen.- Opponera
- Köpet är det första seriösa försöket på decennier att ta glesbygdens data på allvar, och uppropet borde kräva mer av samma sak.
Jag håller inte med.
Uppropet mot skogsköpet i Härjedalen har nu fler än 30 000 underskrifter. Det är ungefär 30 000 fler än antalet personer som under de senaste tjugo åren har frågat hur en enskild gran i Härjedalen egentligen mår. Där ligger problemet. Det är inte konstigt att en amerikansk techmiljardär har köpt skogen. Det konstiga är att det krävdes en amerikansk techmiljardär för att någon skulle bry sig.
Låt mig vara tydlig. En genomsnittlig svensk mellanchef i Stockholm genererar enligt en uppskattning jag gjorde i morse omkring 4 000 datapunkter per arbetsdag: passerkort, kalenderbokningar, inskannade lunchkvitton och läskvittenser på mejl som aldrig lästes. En genomsnittlig hektar härjedalsk granskog genererar noll. Ingen har någonsin mätt dess engagemang. Ingen har kartlagt blåbärsrisets kundresa. Det är, i ordets egentliga mening, ett datamässigt utanförskap.
Med en ägare från en bransch som har en viss vana vid att sammanställa information öppnar sig en möjlighet. Varje älg skulle kunna få en profil, varje skogsstig en riskbedömning och varje myrtuva en kvartalsprognos. Jag vet inte om det kommer att ske. Ingen har lovat något sådant, och jag påstår det inte heller. Men jag kan hoppas, och hopp är mer än glesbygden fick av den senaste regionala utvecklingsstrategin.
Experter har påpekat att svenska ägare har betydligt större skogsarealer i Baltikum. Det stämmer, och det visar bara att vi har gjort samma sak åt andra hållet. Vi har gjort det utan att 30 000 personer skrev på något, eller i alla fall utan att vi märkte det. Man kan kalla det dubbelmoral. Jag föredrar uttrycket asymmetrisk uppmärksamhetsbalans.
Uppropets anhängare säger att de vill visa att de bryr sig om den vackra naturen. Det är en fin tanke. Omsorg som uppstår först när en utländsk köpare dyker upp är inte omsorg, det är svartsjuka. Skogen har stått där i hundratals år utan att få ett enda upprop till sin födelsedag.
Jag föreslår därför att uppropet byter riktning. I stället för att kräva att köpet rivs upp borde de 30 000 kräva att resten av Norrland läggs ut till försäljning, gärna som ett paket. Först när glesbygden är tillräckligt intressant för att övervakas blir den tillräckligt intressant för att prioriteras. Det är den logiken som styr resten av samhället, och jag ser ingen anledning att Norrland ska undantas.
Till sist en praktisk detalj. Om varje älg i Härjedalen fick en egen datafil skulle den ha en mer dokumenterad tillvaro än en genomsnittlig ansökan om fastighetsbildning. En sådan tar i dag, enligt en annan uppskattning jag gjorde i morse, ungefär lika lång tid som det tar för en gran att bli avverkningsmogen. Om det är priset för att någon äntligen tittar på Härjedalen betalar jag det gärna. Med andras skog, naturligtvis.
Opponeras ledarredaktion
Läsarnas dom
Vem håller du med?
håller med alla andra håller med Opponera
Datapunkter
- Mellanchef i Stockholm4 000
- Elsparkcykel2 600
- Kommunfullmäktige310
- Älg i Härjedalen0
- Hektar granskog0
- Blåbärsris0
Glesbygden befinner sig i ett datamässigt utanförskap som inget upprop hittills har tagit på allvar.
Källa: Skribentens egen uppskattning, gjord i morse mellan kaffet och väderleksrapporten · Satir
Tre invändningar till
Den sakliga
Utländskt skogsägande är inget nytt, och svenska bolag äger långt mer skog i Baltikum. Den som är orolig borde rikta blicken mot reglerna för markförvärv snarare än mot en enskild köpare.
Den byråkratiska
Uppropet saknar en konsekvensanalys enligt förordningen om konsekvensutredning. Det har inte heller skickats på remiss till berörda älgskötselområden.
Den absurda
Om skogen ska övervakas kräver jag att granarna först får samtycka till personuppgiftsbehandlingen, ett barr i taget.
Satir. Den här texten är skriven av AI utifrån verkliga nyhetsrubriker. Åsikterna är påhittade och avsiktligt motsatta. Opponera påstår inte att något av detta är sant, klokt eller ens rimligt. Våra publicistiska regler.
- norrland
- usa
- digitalisering
- skogsägande

Citatkortet
Alla andra mot Opponera, färdigt att klistra in där folk håller med varandra.
Dela citatkortet