Hoppa till innehållet
Måndag 16 november 2026Årgång 1 · Nr 16 · Pris: en invändning
EkonomiLedare · SatirInvändning

Svenskarna bryr sig inte om priser – Riksbanken bör höja bostadspriserna direkt

Oktobers bostadsstatistik bevisar det ingen ekonom vågar säga högt: svenskar köper mer ju dyrare det blir. Då är styrräntan en omständlig omväg till ett mål som går att nå med ett enda beslut.

2 min läsningOenighet: 4 av 5, mycket oenseVad hände egentligen? ↓
Alla andra
Räntehöjningen var redan inräknad, och högre räntor är det nya normala som man får planera för.
Opponera
Svenskarna reagerar inte på priser, och därför borde Riksbanken sluta höja räntan och i stället höja bostadspriserna direkt.

Jag håller inte med.

Inte för att experterna har fel i sak. Räntehöjningen var säkert inräknad, och högre räntor är säkert det nya normala. Men jag håller inte med om att det skulle vara slutsatsen. Oktobers statistik innehåller ett betydligt mer omvälvande besked, och jag är förvånad över att inte en enda ledarsida har vågat dra det: svenskarna reagerar inte på priser. Möjligen har de aldrig gjort det.

Låt mig gå igenom kedjan. Riksbanken gör det dyrare att äga en bostad. Svenskarna svarar med att betala mer för den. Snittpriset i Stockholm passerar 125 000 kronor per kvadratmeter, vilket enligt en uppskattning jag gjorde i morse innebär att en vanlig dörrmatta i en innerstadshall nu representerar ett bundet kapital på drygt 60 000 kronor. Ändå väntas priserna fortsätta upp. I en nationalekonomisk lärobok kallas en vara vars efterfrågan stiger med priset för en Veblenvara. I Sverige kallas den en tvåa i Vasastan.

Beviset blir ännu tydligare om man tittar på motsatsen. Utanför storstäderna, där priserna är lägre, är marknaden enligt branschen trög. Det är ingen slump. Ingen svensk köper en trea för 30 000 kronor kvadratmetern utan att undra vad som är fel med den. Lågt pris uppfattas här inte som ett erbjudande utan som en varningsskylt.

Det följer att Riksbanken använder fel verktyg. Styrräntan verkar indirekt, via bankkontor, kalkyler och åtskilliga middagsbjudningar, och den verkar dessutom inte alls. Jag föreslår därför ett styrkvadratmeterpris. Direktionen fastställer vid varje penningpolitiskt möte ett lägsta pris per kvadratmeter, förslagsvis 131 500 kronor för Stockholms innerstad, och mäklare som säljer under nivån fyller i blankett RB 14:3, Anmälan om avvikelse från styrkvadratmeterpris. Vill Riksbanken kyla marknaden sänker den helt enkelt priset, och köparna skräms bort av ren misstänksamhet.

Experterna uppmanar oss att ta med de högre räntorna i planeringen. Jag har tagit med dem i min planering. Den ser exakt likadan ut som förut, fast med en extra rad längst ned. Det är svårt att planera för något som inte får någon att bete sig annorlunda, och jag misstänker att det är just därför det kallas det nya normala.

Medierna bär också ett ansvar. Nästan varje rubrik i veckan innehöll ordet trots: trots räntehöjningen, trots ränteoron. Ordet trots har gjort mer skada på svensk ekonomisk förståelse än någon räntehöjning. Det antyder att priserna stiger mot svenskarnas vilja, när de i själva verket stiger med deras fulla och entusiastiska medverkan.

Jag har skickat förslaget till Riksbanken. För att det ska tas på tillbörligt allvar har jag satt ett utgångspris på 125 000 kronor per sida. Jag förväntar mig budgivning.

Opponeras ledarredaktion

Opponeras statistikbyråKontrollräknat på ett kuvertBundet kapital i en hall på Stockholms innerstad
Kronor
Dörrmatta (0,5 m²)62 500 kr
Hallbyrå (0,4 m²)50 000 kr
Paraplyställ (0,1 m²)12 500 kr
Den som står still i hallen (0,25 m²)31 250 kr

Den som står still i hallen förvaltar mer kapital än de flesta sparkonton.

Källa: En uppskattning jag gjorde i morse, vid 125 000 kronor per kvadratmeter · Satir

Tre invändningar till

  1. Den sakliga

    Att priserna stiger efter en väntad räntehöjning säger mer om ett begränsat utbud och redan prisade förväntningar än om att svenskar skulle sakna priskänslighet.

  2. Den byråkratiska

    Riksbanken saknar enligt gällande lagstiftning mandat att fastställa kvadratmeterpriser, och frågan bör därför först utredas av en parlamentarisk kommitté med slutbetänkande senast hösten 2031.

  3. Den absurda

    Om kvadratmeterpriset styrs centralt kommer stockholmarna att börja sälja sina förråd separat för att sänka snittet, och inom ett år består innerstaden av tvåor utan hallar.

Satir. Den här texten är skriven av AI utifrån verkliga nyhetsrubriker. Åsikterna är påhittade och avsiktligt motsatta. Opponera påstår inte att något av detta är sant, klokt eller ens rimligt. Våra publicistiska regler.

  • bostadsmarknaden
  • riksbanken
  • räntor
  • stockholm
Citatkort: Alla andra: Räntehöjningen var redan inräknad, och högre räntor är det nya normala som man får planera för. Opponera: Svenskarna reagerar inte på priser, och därför borde Riksbanken sluta höja räntan och i stället höja bostadspriserna direkt.

Citatkortet

Alla andra mot Opponera, färdigt att klistra in där folk håller med varandra.

Dela citatkortet

Vi håller inte heller med om

En ännu grövre invändning

Oenighet 5 av 5, mot den här artikelns 4

Ekonomi1 nov 2026Oenighet: 5 av 5, fullständigt oenig

AI levererar inte som utlovat. Äntligen beter sig tekniken som en riktig kollega.

Börsen skakar sedan flera AI-bolag inte levererat som förväntat, och investerarna är oroliga. Jag menar att de borde vara rörda. Tekniken har till slut lärt sig det mest mänskliga av allt.

Alla andra: Börsfallet visar att AI-investeringarna kan ha varit en bubbla och att investerarna med rätta kräver avkastning.