SVT bär ansvaret för julens överhettning – Riksbanken måste höja julräntan omedelbart

Jag håller inte med.

Inte med att SVT:s val av julvärd är tryggt, inte med att det är varmt och allra minst med att det är ofarligt. Medan resten av medie-Sverige har ägnat sig åt frågan om vem som ska leda oss genom julafton har ingen ställt den betydligt allvarligare frågan: när julafton egentligen börjar. Årets julvärd berättade att hon åt sin första julskinka för tre dagar sedan, det vill säga långt före december. Det rapporterades som en charmig detalj. Jag läste det som en ekonomisk varningssignal.

Vi har ett namn för det som borde komma i december men dyker upp tidigare. Det heter inflation. Enligt en beräkning jag gjorde i morse med hjälp av en almanacka och ett stearinljus har julstarten de senaste årtiondena förskjutits bakåt med i genomsnitt 8,6 dagar per år. Fortsätter trenden infaller den första julskinkan år 2040 i juli. Omkring år 2060 sammanfaller den med att föregående års julgran bärs ut på tjugondag Knut. Då har vi en jul som aldrig slutar, och en jul som aldrig slutar är, rent nationalekonomiskt, ingen jul alls.

Jag vill vara tydlig: jag riktar ingen kritik mot den enskilda skinkätaren. Var och en äter vad hon vill i sitt eget kök. Men när skinkan blir en del av SVT:s lansering av julvärden är det inte längre en privatsak utan en signal till marknaden. Hushållen anpassar sina förväntningar. Om julvärden redan nu, långt före första advent, är i stämning, varför skulle resten av befolkningen vänta? SVT har dessutom känt till valet i två och en halv månad, vilket innebär att julen på Oxenstiernsgatan i någon administrativ mening har pågått sedan sensommaren.

Sverige har ett inflationsmål på två procent. Det är hög tid att införa ett motsvarande julmål. Två procent av ett kalenderår motsvarar 7,3 dagar, vilket ger en ansvarsfull julstart den 16 december klockan 16.48. Allt som inträffar dessförinnan bör betraktas som överhettning.

Riksbanken bör därför utan dröjsmål höja julräntan. I praktiken innebär det att varje skiva julskinka som konsumeras före julmålet belastas med en ränta som stiger ju längre från julafton man befinner sig. Julmust i oktober bör behandlas som en högriskkredit. Lussekatter före första advent bör kräva en godkänd amorteringsplan. Jag inser att förslaget kommer att möta motstånd, framför allt från dem som redan har köpt skinkan.

Det mest bekymmersamma är dock inte skinkan utan reaktionen. Ingen ifrågasatte något. En granskande journalists julstart flera veckor för tidigt beskrevs enhälligt som äkta julanda. Om samma journalist hade publicerat en granskning flera veckor före utsatt tid hade vi kallat det ett läckage och tillsatt en utredning.

Själv avser jag att äta årets första julskinka den 16 december klockan 16.48, inte en minut tidigare. Det kommer inte att rapporteras av nästan alla svenska medier samtidigt. Det är så man känner igen ansvar.